Idag 15 mars firar vi NPF-dagen, en dag för att uppmärksamma neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och allas rätt att vara sig själva. I en tid där utbildningssystemet ständigt utmanas att möta alla elevers behov, erbjuder Växjö Fria Resursskola en flexibel och individanpassad undervisning som kan göra verklig skillnad. Åsa Arfvidsson är rektor på skolan som har blivit en fristad för elever med NPF-diagnos som söker efter en anpassad lärmiljö.

Vad ingår i din roll som rektor på Växjö Fria Resursskola?

Jag är ansvarig för att eleverna får de bästa förutsättningar till skolgång och inlärning, vilket handlar om att erbjuda fungerande lokaler, rätt bemötande och utmaningar efter förmåga. Allt detta tillsammans ger eleven goda förutsättningar för både akademiska och sociala kunskaper. När eleverna slutar hos oss ska de ha med sig en ryggsäck av förmågor som de har nytta av och redo för nästa steg i livet.

Hur arbetar ni för att stötta elever med behov av särskilt stöd? Möta elevernas behov

Verksamheten är uppbyggd för att möta eleverna på deras nivå och präglas av tydlighet och struktur. Vi har alltid eleven i fokus och erbjuder till största del ”en – till – en” undervisning för att verkligen kunna lyssna in och anpassa efter elevens behov. Bemötandet från personalen har en avgörande roll för att eleven ska lyckas och de lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna för att de ska känna tillit till oss.

Kan du berätta om några framsteg som du har sett hos eleverna på skolan? 

Hos oss går det elever som haft en problematisk skolsituation med svårigheter att vara på plats i skolan, men som nu hittat trygghet och har full närvaro med undervisning och socialt samspel. Många elever som tidigare haft svårigheter i det sociala samspelet på grund av att de inte fått rätt bemötande, vistats i en för dem stressande miljö eller haft för höga krav, har hos oss fått en fullt fungerande skolgång. Vi har även haft många oroliga vårdnadshavare till elever där föregående skola inte haft möjlighet att ge rätt anpassningar, vilket påverkat elevens mående både i skolan och i hemmet. Nu kan dessa vårdnadshavare fokusera på att vara just vårdnadshavare och situationen hemma fungerar bättre.

Hur ser du på vikten av samarbete med elevernas vårdnadshavare och andra inblandade i deras utbildning? 

Det är ett viktigt samarbete och vi utgår från att vårdnadshavare känner sitt barn bäst. Vi stöttar varandra i beslut runt elevens utveckling och ibland krävs det daglig kontakt. Vi jobbar med hela elevens situation och då måste även familjen hemma inkluderas.

Vad är det mest givande med att arbeta inom resursskolan?

Barn och ungdomar vill lyckas, få beröm och känna att de gör bra saker. Hos oss går elever som verkligen vill gå i skolan och kämpar med motgångar som andra ofta inte förstår. Vår flexibla skola hittar former för eleverna att komma förbi motgångarna och få en fungerande skolgång som leder till ett meningsfullt liv, vilket kan göra skillnad för hela familjen.

Vad önskar du att fler människor kände till gällande NPF? 

Att fler människor förstår att elever med NPF-diagnoser har hinder i livet som gör att de inte klarar allt som förväntas, fast de vill. De vill inte hamna i konflikter och de vill uppfylla sin skolplikt. De är inte lata eller motvilliga, utan det är miljön runt omkring som sätter käppar i hjulet. Med rätt förutsättningar och en skopa tålamod kan man komma långt.

I Sverige fungerar det inte att ha ”EN” skola för alla. Man måste våga tänka utanför boxen och hitta nya vägar för elevens bästa, vägar där individen kan lyckas och bli en del av vårt samhälle. Det ger livskvalitet och gör en enorm skillnad för individen och sparar pengar för samhället.